en advokado senare
de bidde inget hus... käringa ångrade sig och monterade ner 'till salu' skylten illa kvickt¨
FAN
menmen de är väl bara att nöta på så blir de nog fin fint en vacker dag...
fick ett kufiskt meddelande ikväll
man står där i köket med en advokado i högsta hugg och en viss nostalgi i skallen
så piper de till och blir konstigt i skallen
ibland är de osannolika sammanträffanden som virrar till de
va ju ett bra jävla tag sen
en helvetes massa skit
och ändå gnager de lite där bak i skallen
ikväll är en konstig kväll
en kväll som man hade behövt spendera i stugan
vid fönstret i soffan med en kall öl och lite huvudbry
fan jag har hakat upp mig
dags för sysselsättning innan grubblet gnager alltför tydligt
hela mitt liv har jag stått på knä
begrav mig stående
och Birgit river läggan!
insåg just att jag inte sparkat igång dumburken här på typ en månad... kallas de hälsosamt eller är de ett tecken på något mindre positivt?
jag är nöjd iallafall - på vissa fronter... såsom gadden, jyckarna, vänner i nöd, jobbet, la familia och ett förhoppningsvis stundande hus^^ va mer kan man begära?
just nu vill jag mest bara sova
har bävat för den här dagen
att öppna dörren och inte kunna andas luften som förr
snart är den sista livlinan utraderad och allt är definitivt
alla minnen och de vi byggt upp är packat i påsar, väskor och lådor...
vem kunde anat att något så säkert plötsligt skulle rymmas dom?
vemod?
den där klumpen i magen som jag lyckats hålla på avstånd så tappert genom att hålla mig på avstånd från de som en gång var 'hemma' har tydligt visat att den lurat i bakgrunden mest hela tiden...
hoppas på förändringar
hoppas på ett litet skyffe som kan bli en stuga
som den stuga som står ensam kvar i uppsala
röd med vita knutar ska den bli
nått i den stilen
händelserik helg åt alla håll resulterar i ett slitage som börjar ta ut sin rätt
men man får resonera att man bara är ung en gång... eller nått
sitter i ett hem som inte längre är ett hem
inte sådär som de brukar vara
den där underbara känslan av att bara stänga dörren och andas ut lyser med sin frånvaro
hoppas på förändring
men de krävs pengar, tid, ork och lite flyt
kan man beställa sånt via postorder?
bara att inse att de är dags att bädda rent sängen och hoppas på en djup sömn utan överanalyseranden utöver de vanliga... dom säger ju att hoppet är de sista som överger en
jag gömde mina drömmar
precis där din axel blir till hals
va faan?
de går utför
och jag sitter mest och studerar skiten
varför?
ja de frågar jag mig både i tid och otid...
då och då skaver grubblet mer än de borde
varför?
ja de de vill jag också veta
sitter och lyssnar på de finaste av toner
om de hjälper?
snarare tvärtom
varför?
vi skulle pratat om de innan taxin kom
ikväll skaver de
mer än vanligt
hur jag än gör blir de fel på ett eller annat vis
är de dags att lära om på nytt
imorrn är en ny dag och då är jag förhoppningsvis klar i skallen
eller inte?
jahaja...
virrig i skallen
mindre bra
kanske är de sönderlyssningen av musik
pigg som en störd i natt
får man ju igen idag
men de ganger i skallen
försöker sysselsätta mig men kommer på
mig själv att bara stå och fundera
mindre bra
en timma tar en vecka här
slå mig så att nånting händer
RASTLÖS!!
idag är jag rastlös som få...
störigt!
vet egentligen inte varför men jag har en föraning...
egentligen vill jag inget hellre än att få komma hem, lägga mig i vågrätt läge och bara vila lilltån en sväng!
men jag är rastlös
tristess lite här och var som gnager
när jag hittat nått jag vill ha vill jag ha det NU - inte sen!
tyvärr funkar inte världen riktigt så men skallen har inte riktigt fått in de än... märkligt
alfred snarkar sådär dovt att man skulle kunna somna ståendes...
varför alfred varför?!
nä nu ska jag sysselsätta mig med allt som faktiskt finns att göra här på jobbet...
men ibland behöver man få klaga av sig en sväng...
livet på en pinne
överdosering av Cornelis Vreesvijk
bubbel där inne
En 37:a brännevin har han med sig av gammal vana
Sen spöar han sin fru med dunder och brak
Somnar som ett svin, vaknar som ett vrak
Men roligt det var det och det var ju bra det
dagen som idag - en irriterad dag
så frustrerad
har kommit in i någon slags förbannad jävla fas
pendlar lite hit och dit men just nu är jag mest irriterad
blir så jävla trött på allt och alla
hur fan kan man bara vända sådär?
jag fattar de verkligen inte nånstans!
pinsamt tycker jag de är
fyfan
men de kanske är bra att få bli riktigt less ibland
och inte bara sitta som i nått jävla vakum
kanske är de ett tecken på att man faktiskt har
känslor som fortfarande är i funktion
oavsett så blir jag irriterad bara av tanken
jag har fått nog helt enkelt
har jag sagt att jag hittat ett hus
blir onekligen lite gladare av den tanken
men bara för att kommer väl nått
as och bjuder över och har sig!
men iallafall
jag har så jävla mycket mer
jag kan le så jävla mycket ärligare
och jag ska cykla en mil idag med
Azka och ett baseballträ
de ni!
förklaring på skeva ben
ruggigt bra gick de iallafall
Junior är en sann dröm att träna
är man inte riktigt på topp innan så blir man de av den där entusiastiska blicken som möter en
den värmen som sprids där det på senaste tiden mest vart lite små ljummet är obeskrivlig
den underbara lilla token får mig verkligen att le
en jävla tur att man har dom där tre
om jag bara kunde få dom att fatta de
eller förstår dom kanske mer än man tror?
blickarna som säger mer än de finns ord...
finast av alla är dom tre <3
Varför? Varför inte? inkl. censur
Varför får jag för mig att de kanske inte är som det verkar
inga rosa moln
Varför tror jag att de gnager av funderingar
alla om och men
Varför inbillar jag mig att tanken faktiskrt finns där
tvivlel ibland
Är det nått i din blick
nått bekant?
är det nått med ditt sätt
som förr?
Varför skaver de i skallen när allt som behöver sägas redan är sagt?
Ibland kanske man skulle hålla tankar för sig själv
somna och hoppas göra upp med dom innan
det är dags att öppna ögonen igen
men jag kan inte låta bli att leka med tanken
det är kanske det som felet
Alfred sover tungt i bädden
jag klurar på gåtor
kanske skulle följa hans exempel
Alfred är en fin hund
en speciell vän
och ett gott exempel
dagens status - sjuk!
jag är kanske en hatisk människa vissa gånger...
men jag hatar verkligen att vara sjuk!
i den kategorin innefattas halsont och feberkänning enligt min modell
i övrigt håller jag för fullt på att lyssna sönder Makthaverskans skiva - finns fan inga ord!
hade tänkt ha en jobbare utläggning om de men med tanke på dagens själsliga tillstånd hoppar jag de...
nä - återgång till tidsfördrivande tv... missade dagens höjdpunkt när min kvinna i verkligheten blev pumpad i tv så det är ju bara att konstatera att resten i tablån är skit... spännande med sådana insikter!
är jag en negativ person?
hmf
ibland kanske
men det är högst medvetet
bara så ni vet
så de så
uttråkad som få
själv har jag så satans ont i halsen att jag funderar på att tömma frysens isförråd och placera på önskad plats ihopp om att de ömma områdena kommer domna bort illa kvickt!
i övrigt har de vart en hektisk dag, en frustrerande dag - och förtillfället en rätt händelsefattig dag...
skulle roa Lagom med en runda med vagnen - han framför och jag i, 30 minuters stilla färd...
det blev en dryg timme där vi varvade mellan att han gjorde som han skulle och att jag gjorde de han borde...
för en stund släpade jag både åsna och vagn uppför en backe av ren ilska...
tillslut gav han upp - eller ja, han bestämde sig helt enkelt för att börja traska... vilket var välbehövligt - när vi var tillbaka kunde man knappt se handen framför sig... spännande^^
dags för efter-maten-snus och ett glas isvatten för halsen!
vila i frid
A-fil
är helt sinnes att de kan vara så förlamande skönt att bara kura ihop sig - tänka: jag ska bara vila ögonen en liiiten stund... sen är väl känslan något annorlunda när man försöker bända upp ögonen för att inse att klockan är halv fem och kroppen har legat i någon form av fällknivsformat senaste timmarna!
funderar starkt på om jag skulle inspektera kylen efter något ätbart eller hålla mig till glaset med vatten och en snus -funderar febrilt vidare-
idag känns de lugnare iallafall, får lite bakslag ibland men dom kommer alltmer sällan så man får va glad för det lilla^^ konstigt va ordet i rätt bemärkelse... men nått ska ju va det också!
natti natti alla jävlar
bida er tid
Rubrik:
men plötsligt känns inte den där riktigt udden så vass längre
inte lika sprudlande i kroppen
kanske är de vetskapen om att man sitter och slösar bort dom räknade timmar man har här i livet på tv som bara är skit... ett äkta i-landsproblem men de stör
är så sinnes trött att jag lika gärna kunde gå och lägga mig ihopp om att allt ska va som det borde när jag vaknar...
men så är det den där gnagande känslan som så väl vet att de aldrig blir som de varit, som det borde?
de stör mig!
de stör mig att vakna med känslan av att vara så jävla blåst
de stör mig att veta att jag haft de på känn men bara lett skevt åt hela tanken
de stör mig att nio dagar inte är mer
att två år bara blev just två år
de stör mig att jag inte bara kan få in de i skallen och släppa de helt
de finns stunder när jag tror att jag gjort de
när de känns sådär oförskämt bra
men så kommer de som ett hånleende i ansiktet när man minst anar de
för de är precis så de känns ibland - som ett jävla hånleende
jag vet också att jag missat censuren i detta inlägg
men just idag skiter jag i de
just idag är jag för trött för att orka
ändå gnager det där i bakgrunden
