börja eller sluta
tänkte jag skulle skriva några rader igår.., men dom blanka raderna skar i ögonen och jag stängde ner skiten...
känner väl att de skulle va lika bra att göra de idag igen!
men jag ska mala på några meningslösa formuleringar - mest bara för att...
idag är ingen bra dag... inte bra nånstans... åt helvete om jag ska lägga den ärliga sidan till
verkar bli så ibland... dagar som dessa när man känner på sig att allt kommer flyta på så jävla bra - men så rasar de istället...
2 timmar med fika, trevligheter, promenad och bus hagen blev 5 timmars kaos där helvetena avlöste varandra...
- den lilla energi jag hade minns jag inte ens...
brutna ben, panik i skogen och spyor som avslutning på dagen...
vet faan inte ens om jag varken orkar eller vågar göra nån form av mat...
som final kommer väl hela stugan stå i lågor...
...<3
What if i'd throw my heart in a cage and send it back home to your address...
... will i earn more time to earn more money?
detta jävla klagande...
åt helvete med ditt klagande...
jag klagar... som faan...
men kom tillbaka med ditt gnäll när du sitter 55mil ifrån...
när du aldrig riktigt vet hur många veckor det dröjer till du får se din älskling med egna ögon...
just idag kan du och ditt klagande mest bara dra åt helvete...
favorit i repris?
hur va de nu igen?
knatten gjorde sig väldigt tänkvärd idag...
'allt går så bra för mig nu att jag bara väntar på att det ska bli dåligt''
försökte mig på några fyndiga ord... men jag vet inte...
för är det inte så... plötsligt går allt sådär bra att man verkligen bara väntar på att nått riktigt jävligt ska hända så allt går åt helvete. men de händer inte... de kommer ingenting sådär plötsligt - inget smäller bara till...
det kommer krypande och man inser inte att allt gått åt helvete förrän man är mitt uppe i skiten...
i övermorgon blir de massans av de bästa...
lönen ska åter va på kontot...
peppe verkar komma på en visit...
- och finast av allt är att älskling kommer va nära!
ett fönster vi kan sitta vid
och blicka ut mot ån
jag är konstig människa... troligtvis åt helvete störd i mångas ögon - kanske sånt man får leva med...
blir bara för mycke då och då... kanske också sånt man får ta och lära sig leva med...
oavsett så brukar de lösa sig tillslut... halvt om halvt iaf - alltid nått...
de är rader som behövs...
precis som då...
dom är så självklara nått vis...
precis som då...
de är din...
precis som då...
Tova Jacobsson
- jag älskar dig <3
hmf
snälla kötta ett skott i skallen på mej så jag slipper förpesta tillvaron...
gaaaah
trött, irriterad och jävligt less... att de kan vända såfort...
kanske är de söndagsångesten som hunnit ikapp?
?
1 vecka senare...
idag är jag ambitiös på den sociala nivån!
alltid något...
inga fyndiga rader att komma med - ska försöka engagera mig att försöka sanera stugan en sväng... skojjigt värre^*
6 jävlar att döda tid
+ 000
idag har jag gjort lika lite som igår... de är det som kallas helg här i stugan... att i mesta möjliga mån göra som lite som möjligt! men de känns så jävla onödigt... sitta här, döda tid och klaga över hur saknig jag är...
men de är sant och ja har svårt att ens inbilla mig att nån förstår hur de är att sakna såhär om man inte vart i den här förbannade situationen själv... visst de är bra att sakna nån för då blir allt så mycke bättre och roligare när man ses - seriöst den som kom nått i den stilen kan ju på sin höjd vart tillsammans med sig själv eller nått annat i incest stil...
jag har den finaste av flickvänner men då ingick tydligen 55 mil... hade nöjt mig med bara tova! <3
men de är bara 5 små ynka dagar kvar... sen kan ni säkert läsa nån rad om hur oerhört lycklig jag är innan gnäll raderna haglar tätt... men då är de värt det - just då när jag får ligga tättintill! och vet du... de får inte du göra, inte nånstans - hmf!
just nu ligger junior här på rygg i soffan och blottar sig värre än flickorna i gamla stan... medan affe har intagit sängen och påbörjat utökningen av dagens snarkningskvot!
själv ska jag med berått mod unna mig en härligt kall cola - är ju trotsallt söndag^^
bara en hand kvar att räkna
in affes face``
jag förstår verkligen inte det här...
vissa behöver inte anstränga sig nånstans för att bli helt makalösa på bild... dom verkar bara ha de...
sen finns de dom som jag... som kan försöka sig blåa utan att lyckas...
kanske någon gång om man har lika mycket tur som dom som vinner 25:- i månaden i 25år... kanske då blir man halv bra - eller ja igenkänlig iaf...
vad är det dom har som inte jag fick vid tillverkningen?
är de mammas fel? pappas kanske? va de nått morsan petade i sig innan jag blev jag på riktigt? kan de kallas otur eller handlar de nånstans om teknik? nån speciell superkraft?
tro mig stålmannen - vad du nu än har för superkrafter skulle mer än gärna avstå från dom bara jag fick bli sådär äckligt bra på bild...
mitt hjärta har en frusen inneboende
med pajjat självförtroende
som inte mår så bra
sex sex sex sex sex sex sex sex sex och lite sex
uppdatering om den senaste veckans upptåg kommer senare...
nu ska jag mysa sönder massans timmar med den finaste och tillåta mig njuta en stund till - för de är just bara jag som kan göra de med just henne just nu... så de så!
och till er som börjat fundera på min existens - jag lever utav bara helvete!!
är det dehär som kallas lycka
är jag jag gärna lycklig <3
när jag var ett vårtsvins barn^^
jag är så trött...
så trött att jag inte ens vet hur jag ska kunna ta dom där fem stegen till sängen... jag vet seriöst inte...
det enda jag vill är bara att få sitta ner... helst så bekvämt att jag inte behöver anstränga mig för att hålla upp en endaste kroppsdel... ögonlocken är utmaning nog när det gäller koncentration...
ni får ursäkta - ni stackare som vilat ögonen på dessa rader för en kort stund... men jag orkar verkligen inte skriva mer... skulle kunna ha långa utläggningar om allt och ingenting just nu... men mest av skulle jag kunna somna...
kanske vi ska byta?
- uppgång: 05,00
- promenader: 6h
- att göra: åt helvete för mycket!
snart kan jag
räkna till 3...
-sssch-
i don't knorr but love is all
Diskberget är ett minne blott...
Bamping knoppar - likaså bröderna brothers...
Imorrn är de söndagsångest på schemat och ambitionsnivån kunde vart betydligt högre... menmen.
Igår va de öl- och filmkväll med sanna - trevligt värre! Bra avslut på en dag med välbehövligt tjafs i form av utbrott... Sanna är en trevlig prick :]
Men trots aktiviteter här och var är jag saknig... men nu är de bara en ynka liten vecka kvar... sen blir de massans mys!! Hoppas på att de snart är slut på räknandet av dagar och mil...
Egentligen inget ambitiöst att kluttra... min ambitiösa del ligger i ugnen och är förhoppningsvis ätklar snart^^
-väntar-
helgen med stort !
underbart!
vi hade kvalitétstid på hög nivå med mys i överflöd och närhet för ett helt år... precis som de ska va med andra ord!
- men så plötsligt var det lika tomt och ensamt som förr...
kan inte nån bara skriva lösningen i pannan på mig så jag får en anledning att stirra in i spegeln... gaaah
jag vill inte vänta - jag vill ha allt nu serverat på ett litet sketet fat... ska de va så svårt?!
har allt som verkligen betyder något... men på alldeles för långt avstånd <3
...<3
gaaah
jag är så jävla less så jag vet inte ens vart jag ska börja...
dagen var helt ok - den va nästan riktigt bra...
men då kommer de... från ingenstans poppar 'läggning' upp i skallen på henne
jag fattar verkligen inte vad det är som är så svårt att acceptera... ni får ursäkta men jag gör verkligen inte det!
vad är det som är så svårt med att låta människor vara som dom är?
'det är onormalt'
är det?!
är det onormalt att älska - att bli älskad?
att hålla någons hand och vara lycklig?
är det så fel att just den människan är av samma kön?
skulle det vara så mycket bättre om jag gick hand i hand med ett fejkat leende och en klump i magen med en man?
är det sexet som är det värsta kanske - för det är ju så äckligt, eller?
kan då någon förklara vad det är som är så äckligt?
det tillhör mitt privatliv...
jag bryr väl mig inte om min kusin med man är älskare av bdsm...
inte om min granne går på swingersklubb varje helg...
om min farbror lever i celibat...
inte för att de ens är så... vad vet jag...
oavsett så är de upp till dom - ingen annan...
för det är deras liv...
självklart ska man ha åsikter!
men om man vet att det gör med skada än nytta att sätta ord på dom - varför göra det?
att gång på gång, år efter år poängtera ens missnöje... ständigt påminna om att man skäms och tycker att en annan människa är pinsam genom att vara den man är... att verkligen övertyga om att man aldrig kommer acceptera...
det tycker jag är respektlöst och riktigt vidrigt!
-
plötsligt blev de bara konstigt
är stunder som dom här som går åt helvete. dumma tankar i dum skalle leker dumma lekar. mindre bra. fan
-
seg segare - moi
imorrn är en ny vecka och inställningen är rätt likgiltig...
mamma är här och våldgästar - men på ett mysigt vis...
den kvinnan är sanslös har jag sagt de...
tänkte bjuda på några moments álá mamma!
förvirrad bilkörning
mamma: -försöker poängtera nått med godis i hela munnen-
kristin: va?
mamma: åh nämen titta -pekar-
kristin: ?
mamma: det är där jag går på viktgrupp -fortfarande tuggandes på dumle-
sömnförsök bredvid elementet i bäddsoffa
mamma: -panik-
kristin: vad är de nu då?
mamma: de är ju så jävla varmt - känner mig faan som en grillad köttkorv!
de va den uppdateringen...
nu ska jag återgå till planering i skallen...
för de börjar hända grejer nu - röra på sig!
snart kanske inte är så långt som de va nyss...
men först ska jag om 1 timme räkna till 3!!
kan man bli döv
av snarkningar?!
tänker fatta mig kort
insikter
- underbar helg
- 2 månader går fort
- vi har en plan
idag har jag börjat
nu är de ändring på gång
2009 ska bli mitt jävla år
för att vi är vi <3
damidam
dubbla budskap och delade meningar
idag var de så nära... nästan otäckt nära...
du va lika äckligt dryg som vanligt... lika vidrig i mina ögon...
är precis som att du vet vad och hur du ska säga dina kvävande ord för att provocera mig som allra mest...
eller är de egentligen ord?
i mina öron så är de bara ett irriterande sus som stör...
funderar gång på gång om du någonsin kan vara nöjd med dig själv... om du verkligen tycker att allt du säger och allt du gör är så jävla perfekt som det verkar... finns det verkligen människor som kan ha så dålig självuppfattning?
- tydligen...
att du inte drabbas av samma illamående som jag gör när jag ser på dig... bara tanken på dig...
din slöa faan... hur kan du stå ut?
finns det någon annan än just du som gör det?
plötsligt stannade allt och blev så självklart...
beslutet har nog aldrig vart så nära...
bara lämna allt...
försvinna iväg långt mycket längre än vad konsekvenser och 'om' och 'men' tillåter...
fort fort ska de gå...
utan tankar, bara instinkt...
de skulle vara jag och mina självfränder...
vi tre iväg mot något annat...
- en fjärde...
sen skulle de va vi mot världen...
i den där bubblan långt långt bort...
men den dagen kommer...
tro mig...
en dag finns bara ett minne kvar...
en inbillning som en gång var jag...
stugan kommer skrika med tomhet...
kilometer kommer avverkas...
men de blir då...
jag sover i väntan på att vakna med den självklara känslan av att de är dags - snart så...
just nu ska jag koncentrera mig på vänta ut 47h...
och de... de kan inte ens du ta ifrån mig!!
tova ...<3
med ryggen rak?
ett evigt jävla frågeställande...
sitter i den redan slitna soffan...
har alltför mycket att göra...
alltför mycke för att rutinen ska klara av de...
därför sitter jag där jag sitter...
- här
traglar mig igenom gamla rader och skavande toner...
också konstigt...
tänk va vilka platser det kan ta en tillbaka till - vilka känslor och tankar...
konstigt?
för den som undrar så saknar jag...
för den som vet är det jävligt...
för den som känner såhär är det en kamp...
låt mig bara få vila i dina armar långt från allt grubbel...
där jag kan andas...
jag minns...
som barn brukade jag inte hinna krypa ner innanför täcken innan ögonlocken blev olidligt tunga och drömmarnas värld var ett faktum... efter en tid som egentligen är obetydlig väcktes jag av kylan som skrapade på min hud... fort fort... ner under det då uppvärmda täcket... kanske var de en känsla av att sova tättintill med närhet som gjorde just dom sekunderna så fyllda av lycka...
försökte desperat medvetet somna utanpå... men gång på gång väcktes jag av värmen av en famn till bredden fylld med omtänksamhet istället för kylan... jag placerades på tilltänkt plats under täcket som inte hunnit bli sådär ljuvligt varmt än... eller var de kanske jag som inte blivit tillräckligt insvept av kylan?
nu spelar det igen roll om jag somnar på mitt täcke med vidöppna fönster... det blir aldrig den där känslan igen här med ensamheten... men så plötligt inser jag... när jag vaknar av den där bittra kylan och kravlar mig ner under det likgiltiga täcket... att där finns värmen... där finns du... en värme lika levande som då... och jag älskar det... tack för att du finns <3
'Sömn... jag kräver ingen sömn
Jag vrider mig på nålar'
-saknig-
nu blir de försök till rader - igen...
jobb 8-18.30
gaaah^^
klättrade på väggarna där ett tag kan ja lova!!
har alltid hatat människor som påstår att man ska va glad över att plugga... att de är sen när man börjar jobba som den verkliga utmaningen väntar... jo men tjena - för läxor dygnet runt, prov, uppsatser och annat skit är ju bara en simpel grej... att verkligen va fri när klockan blivit 'slut på dagen' måste ju va såååå jobbigt och ansträngande - betydligt värre än läxor som tar mer tid än de finns timmar på dygnet!! -känn ironin-
men...
jag börjar förstå vad dom menar...
kan till och med erkänna att jag längtar tillbaka till skolan...
inte till all press och konstant press...
men till dagar som börjar vid 9 och slutar vid 15...
med lunch på 1½h som inkluderar mat som inte stavas 'matlåda gjord av mig själv igår'
den annars så sega och stelfrusna dagen avslutades iaf på bästa sätt - skogspromenad med sanna och våra små pojkar :]
nu är maten slut och magen nöjd...
men jag... jag är långt ifrån nöjd - sisådär 55mil för att vara exakt!
hur jävla svårt ska de va att få va nära när man är hög på kärlek?!!
de är vi som ska
knarka varandra
nu så!!
- ifall de va nån som hade börja tvivla
har vart på studiebesök neråt i landet... där de är som mysigast och lite bättre än här!!
men som alltid är jag tillbaka mellan dessa fyra väggar ett tag till...
... och där tog orden slut för ikväll
den där gnagande ordspyan kommer säkert senare - kul
tack för fina dagar... <3
