ok...
jag kanske var liite hård i förra inlägget... kanske tog i några hekto för mycket
menmen
sitter iallafall på jobbet nu och ska organisera mitt överbelamrade skrivbord - jag har ordning i kaoset!!
jag brås på min mamma kan man säga...
det värsta är ändå när nån jeppe någongång ger sig på att 'bara plocka iordning' lite bland alla lappar och lösbladssytem - DE FUNKAR INTE SÅ!!! i denna röra finns ett oroväckande genomtänkt system... allt på sin plats i sin hög av oordning - de är SÅ de funkar!
jag älskar i-landsproblem med allt vad det innebär!
såg förresten på en hemsk dokumentär... vet inte riktigt hur jag ramlade in på den men hemskt var det... handlade om ryska små pojkar på hispan. alla i samma frisyr - rakat med lugg... alla med mammor som söp ner sig, som hade flyttat iväg och inte sagt vart, inte hört av sig på två år... jag kan faan inte fatta hur man kan skita i att hälsa på sitt eget barn på två jävla år - knappt ett brev... skrämmande!
tanken slog mig att jag kanske skulle åka dit och ta med en liten ligist hem... tänk så mysigt när vi sitter där och leker med dom där ryska små trädockorna som man kan stapla i varandra^^
-attans-
skåneland
hemgång från jobbet
-
kallt
duggregn
orkanvindar
har jag sagt att jag hatar skåne?
att jag aldrig varit, inte är och aldrig kommer bli en skåning...
ni får ursäkta men jag kan inte tänka på annat än norr - fan när jönköping är norr då är det riktigt jävla illa!
insåg igår att jag inte kommer kunna lämna dehär platta menlösa landskapet, som egentligen inte ens borde vara Sverige, förrän jag är tragiska 27år - som tidigast... skrämmande!
men vad är det då med denna onödiga bit Sverige som är så hemskt?
allt
folket - ett väsande mumlande med egna ord och allmän självömkan
vädret - som ett London utan något som helst utbud av intresse
känslan - som ett misslyckat Stockholm med bara ytligheten kvar
såfort jag får chansen... en liten möjlighet
då drar jag
flyttar så långt bort från denna krypling till håla
till ett norrland av lugn, snö och berg
från ett skrämmande skåne med blåst, bar mark och platta intetsägande vyer...
så är det bara
bortsett från de trivs jag tidvis - när man är i trevligt sällskap och kan låtsas att man inte alls är i skåneland... eller iallafall att det skulle kunna vara en underbar plats så som i norr!
skrutt är en härlig jävel!