Hikkan

vägrade att öppna ögonen och inse...
eller kanske va de så att jag nånsin vägrade stänga dom inatt...
vet iallafall att natten som varit har vart utan dig...



tomt...
de är så grymt jävla tomt...
tystnaden gnager sig in under huden och sätter allt annat ur balans...
faan va ja saknar dig!

nu ska ja försöka ta mig till jobbet...
ja skiter i vilket...
de är en jävla oros klump i magen oavsett...
de här är fel!
ja ska inte va här... inte nu...
vill bara ha dig att kunna vända mig om mot när mardrömmarna skär igenom de som kallas sömn...
den här tysta ensamheten tar sig igenom allt...
snälla låt mej hålla ihop...
låt mej känna som ja gjorde nyss...
inte gå sönder som nu...








                                                                                                                                      göm mig under täcket...